De nordiska ländernas Statschefer samt förutvarande finska presidenter
Detta år är det 100 år sedan vårt kära broderland Finland förklarade sig självständigt. Denna vecka högtidlighölls, i den finska huvudstaden Helsingfors, självständigheten genom ett möte mellan de nordiska ländernas statschefer.
Självfallet förhåller det sig så att förhållandet mellan Finland och Sverige är av en synnerligen speciell karaktär. Från urminnes tid intill det olycksaliga kriget 1809 var rikena förenade under en Konung. I Finland finns och en hel folkgrupp, det hedervärda Finlandssvenskarna, som har det svenska språket som modersmål.
Talrika frivilliga från Sverige har ock ställt upp för Finland då det hotats av avskyvärda och vederstyggliga kommunistiska krafter. Först under det så kallade inbördeskriget år 1918, då folk- och barnamördaren Lenin - vi spottar på honom - tubbade finska kommunister att söka ta friheten ifrån Finlands folk och därpå år 1939, när tyrannen Stalin - vi spottar på honom - med vapenmakt sökte erövra Finland.
Konungen tas emot av republiken Finlands president
Det är omvittnat att vår Konung och vårt Konungahus är väl sedda gäster då de besöker Finland, vilket icke sker sällan. I samband med den gångna veckans högtidligheter återinvigdes det finsk-svenska kulturcentret
Hanaholmen. Vår högaktade Konung, hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, höll härvid följande tal:
"Herr President Niinistö,
Eders Majestäter,
Herr President,
Eders Excellenser,
Mina Damer och Herrar,
I år firar Finland hundra år som självständig stat. Det
bereder mig stor glädje att fira denna dag tillsammans med Er, Herr President,
och de övriga nordiska statscheferna.
Vi, de nordiska folken, förenas av starka historiska band.
Men vår gemenskap finns inte bara i historieböckerna. Den är högst levande!
Vi är grannar och kollegor.
Vi är samarbetspartners på många olika områden.
Ibland är vi konkurrenter, som sporrar varandra i broderlig
tävlan.
Men framför allt är vi vänner och familj.
Väldigt många svenskar har sina rötter i Finland. Andra har
anknytning genom personliga band. Under krigsåren var det många i Sverige som
engagerade sig starkt för broderfolket. Viljan att hjälpa var stor. Omkring 70
000 finska barn togs emot i Sverige och genom dem har många finska och svenska
familjehistorier vävts samman.
För en tid sedan höll Svenska Finlandsfrivilligas förening
en minnesstund vid Finlandsmonumentet i Stockholm. Kronprinsessan Victoria och
Prins Carl Philip deltog i en kransnedläggning för att hedra de svenskar som
deltog i Vinterkriget på Finlands sida. Det rönte stor uppskattning att ni,
Herr President, ärade ceremonin med er närvaro.
För svensk del är relationen till Finland central, också i
multilaterala sammanhang. Den är en grundstomme i det nordiska samarbetet, i
kontakterna över Östersjön och i arbetet med Arktis. Även inom FN finns en
påtaglig intressegemenskap.
Det är angeläget att vi fortsätter att utveckla och fördjupa
vårt samarbete på alla områden.
Ett exempel är de gemensamma insatserna för att ta hand om
det hav som förenar oss. Östersjön har i hög grad format våra länder till vad
de är i dag. Nu är det upp till oss att tillsammans forma Östersjöns framtid
och att värna den unika havsmiljön. Det är ett stort ansvar. Inom ramen för bland
annat EU:s Östersjöstrategi och HELCOM har vi ett gott samarbete. Det ger hopp
inför framtiden!
Ett annat område som förenar, trots viss konkurrens, är
idrotten. Jag har själv goda minnen från vinterns skid-VM i Lahtis. Och så
mötena i ishockey, förstås, där känslorna ibland kan bli starka!
Viktiga är också mötena människor emellan, på kulturens och
civilsamhällets områden. Denna plats, Hanaholmen, har genom åren utgjort ett
nav för det nordiska samarbetet.
Jag hade själv förmånen att tillsammans med President Urho
Kekkonen inviga detta kulturcentrum när det stod färdigt för på dagen 42 år
sedan. Därför känns det särskilt roligt att i dag få återinviga det tillsammans
med er, Herr President, och övriga nordiska vänner.
Den ena av de två 100-årsgåvor som Sverige skänker till
Finland är en skulptur som ska placeras här på Hanaholmen, just där havet möter
land.
Skulpturen skapas av en ung svensk konstnär, utbildad vid
Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, och ska avtäckas i november i år.
Sveriges andra 100-årspresent knyter an till skogen – ett
ämne som ligger mig personligen mycket varmt om hjärtat.
Skogsnäringen är central för båda våra länders ekonomi och
vår landsbygd. Med alla de nya möjligheter som skogen erbjuder är behovet av
forskning stort och fortsätter att öka. Det har vi i Sverige tagit fasta på i
vårt lands gåva till hundraåringen: en satsning på skogs- och skogsindustriell
forskning i form av ett antal forskartjänster.
Satsningen har fått namnet Tandem Forest Values. Det syftar
på att Sverige och Finland tillsammans sätter fokus på skogens värde. Skogens
framtid är våra länders framtid!
Finland tog nyligen avsked av en av landets stora män, den
tidigare presidenten Mauno Koivisto. Som riddare av Serafimerorden hedrades han
i Stockholm med klockringning i Riddarholmskyrkan. Han betydde mycket för det
nära samarbetet mellan våra länder. Vi är många som minns honom med värme.
Herr President, banden mellan våra länder och våra folk är
starka. Låt mig därför få framföra mina, Drottningens och hela Sveriges varma
gratulationer till Finlands hundra år som självständig stat.
Låt oss se till att våra förbindelser fördjupas och breddas
och att banden stärks, och låt oss se fram mot de kommande hundra åren med
tillförsikt."
Från detta Forum framföres de allra varmaste och uppriktigaste gratulationer till vårt kära broderland, ett land som icke såsom vårt förskonats, från det förra seklets ondska manifesterad i den avskyvärda kommunismens oförlåtliga övergrepp.
Leve Finland och dess hedervärda Folks frihet!