lördag 22 oktober 2016

Det dumfeministiska genustramset

En av dumfeminismens grundtester, tillika den mest befängda och krokade, består däruti att människans kön är en social konstruktion. Utifrån denna test har kvasivetenskapen "genusvetenskap" skapats. Även om nämnda teori i huvudsak är ett enda stort trams, har den av politiska -märk ej vetenskapliga - skäl även trängt in på akademin vars vetenskapliga anseende skadas.

I en synnerligen upplysande ledare i Svenska Dagbladet belyser redaktör Arpi det dumfeministiska genustramset på ett - för dumfeministerna - mycket brutalt sätt. Redaktör Arpi fäster uppmärksamheten på en studie publicerad av den hedervärda forskaren, docent Stern vid Stockholms Universitet. Docent Stern har granskat de 20 mest refererade artiklarna rörande könsskillnader inom området genusteori, som faller under sociologin, under perioden 2004 till 2014. Av dessa genusteoretiska alster är det blott en som nyttjat biologisk forskning rörande skillnaden mellan könen. Detta är ännu ett belägg för att "genusvetenskapen" i princip saknar vetenskaplig grund och därför kan betraktas som ett humbug, som kokats ihop av dumfeministiska krafter.

Vidare refererar redaktör Arpi till professor Pinkers vilken i sin utomordentliga forskning slår hål på och utifrån vetenskapliga argument fullständigt avvisar det genusteoretiska tramset om kön som en i huvudsak social konstruktion.

Redaktör Arpi gör ävenledes följande reflektion:

"Inget samhälle i världen, varken nu eller tidigare i historien, har varit jämställt i bemärkelsen att män och kvinnor har betett sig likadant. Att skillnader är så konstanta över tid och kulturgränser antyder att det finns åtminstone någon biologisk grund."

Detta borde även kunna förstås av en dumfeminist och en kvasivetenskapare inom genustramsets teorier.

Alldeles oavsett den vetenskapliga diskursen kan var och en, som är vid sina sinnens fulla bruk och beskaffade med ögon, konstatera att det föreligger biologiska skillnader mellan man och kvinna. Mannen och kvinnan har i Skapelsen givits olika egenskaper och olika uppgifter. Självfallet har vår Skapare ett syfte med denna ordning något som människor i alla tider och i alla kulturer - historien igenom - förstått och insett. Att man och kvinna givits olika egenskaper och uppgifter betyder nu på intet sätt att de skulle ha olika värde. Inför vår Skapare har varje människa ett unikt värde, som vare sig är större eller mindre än någon annan människas.

onsdag 19 oktober 2016

Det sorgesamma presidentvalet i Förenta Staterna

Presidentvalet i Förenta Staterna närmar sig efter en valrörelse som till icke oväsentliga delar torde sakna allt motstycke. Sorgesamt att konstatera är att ingen av de tvenne huvudkandidaterna, herr Trump och fru Clinton, synes vara beskaffade med den förmåga och den skicklighet som presidentämbetet tarvar.

Herr Trump synes mig vara en populistisk pratmakare vilken under de senaste veckorna ock avslöjats med att vara oanständig tölp, som icke på minsta sätt är värdig att bekläda nämnda ämbete. Det är djup tragiskt att det republikanska partiet, vilket traditionellt har stått upp för goda konservativa värderingar, låtit utse en sådan oskicklig och oanständig tölp till sin kandidat.

Fru Clinton å sin sida har under den tid hon innehade den viktiga utrikesministerposten kunnat beläggas med att ha hanterat hemliga statsdokument på ett synnerligen klandervärt sätt. Ett sätt, som gör att hennes omdöme starkt måste ifrågasättas. En person, som är så oaktsam med statshemligheter är näppeligen skickad att bekläda det ämbete som understundom kallas världens mäktigaste.

Hur ifrågavarande val än slutar kommer således Förenta Staterna att få en oskicklig president vilket är djupt beklagligt.

I denna situation är det dock synnerligen gott att Förenta Staterna har en konstitution, som bygger på maktdelningens principer. Lagar och statshushållning kräver Kongressens bifall vilket kommer att förhindra en hel del dumheter. Vidare har Högsta Domstolen, vilken även fyller funktionen av författningsdomstol, en stark ställning vilket torde kunna förhindra mixtrande med konstitutionen. Den skada, som en oskicklig president riskerar att orsaka, kan förvisso bli plågsam men ändock - på grund av konstitutionens maktdelning - begränsad.


torsdag 13 oktober 2016

Märkligt beslut av Svenska Akademin

Det finns fog att fråga sig om Svenska Akademin, vid förläningen av årets Nobelpris i litteratur, vilket tillföll populärartisten herr Dylan, bemödat sig med att ens skänka en fundering åt herr Nobels testamente och dess innebörd. Herr Dylan må vara populär och det skall icke förringas att hans alster innehåller en och annan text, som kan leda till reflektion och eftertanke, men litteratur - av den kvalitet som Nobelpriset tarvar - alls icke.

I detta sammanhang tål att citera vad testamentet säger om litteraturpriset:

"...inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk riktning"

Det är högst tveksamt om några korta texter, om än tankeväckande, till populärmusik kan innefattas det begrepp litteratur, som testatorn avser. Det går icke att jämföra några få raders text med hela och långa litterära verk då det förringar och urholkar värdet av begreppet litteratur.

Dessvärre måste således konstateras att Svenska Akademin, utifrån testamentets mening, fattat ett synnerligen märklig beslut, ett beslut som riskerar att devalvera värdet av Nobelpriset i Litteratur, det mest ansedda litterära pris, som vår värld känner. Beslutet länder icke Svenska Akademin till heder.

Världens längst regerande Monark hädangången


Hans Majestät Konung Rama IX, Konung av Thailand (1928-2016)

Hans Majestät Konung Rama IX, Konung av Thailand,  även benämnd Konung Bhumibol Adulyadej, har denna dag, den 13 oktober 2016, lämnat detta jordiska efter en synnerligen betydelsefull och god konungagärning. Tvivelsutan har Konungen varit en modererande kraft i ett land som från tid till annan drabbats av oro, ett bevis på Monarkins stora nytta. Konungen var djupt högaktad av sitt folk och den sorg det thailändska folket känner torde vara in i hjärteroten äkta.

Konung Bhumibol Adulyadej uppsteg på tronen redan den 9:e juni år 1946 i en ålder av 18 år. Härpå har hans konungagärning varit i icke mindre än 70 år och 126 dagar. Han var den nu regerande Monark, som längst suttit på tronen. Under världshistorien har blott 16 Monarker regerat längre än Konung Bhumibol Adulyadej. Längst av alla regerade Konung Sobhuza II, Konung av Swaziland, vilken satt på tronen i hela 82 år och 254 dagar innan han gick hädan år 1982.

Nämnda position, såsom världens längst nu regerande Monark, övertas nu av Hennes Majestät Drottning Elisabet II, med Guds Nåde de Förenade Konungadömena av Storbritannien och Nordirland och Hennes andra Rikens och Territorier, Drottning, Överhuvud av Samväldet, Trons Försvarare. Drottningen har till dags dato suttit på tronen i 64 år och 250 dagar.

Till Änkedrottningen, Hennes Majestät Drottning Sirikit, Drottning av Thailand, har vår Konung, Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, denna dag översänt sina kondoleanser:

Hennes Majestät Drottning Sirikit
Bangkok

Drottningen och Vi har med djupaste sorg fått kunskap av Hans Majestät Konung Bhumibol Adulyadej hädangång.

Vi sänder våra uppriktiga kondoleanser till Eder och Eder familj, och Thailands folk.

Carl Gustaf R
Kungliga slottet, Stockholm
13 oktober 2016

Vårt eget Konungahus hyser nära vänskapsband med Thailands Konungahus.

Såsom ny Konung kommer Hans Kunglig Höghet Kronprins Vajiralongkorn att uppstiga på tronen. Trontillträdet har i skrivande stund ännu icke ägt rum.

söndag 9 oktober 2016

Kungligt Bröllop i Albanien


Deras Kungliga Högheter Kronprins Leka II, Kronprins av Albanien, med gemål Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Elia, Kronprinsessa av Albanien.

Förliden gårdag förmäldes i Albaniens huvudstad Tirana Hans Kunglig Höghet Kronprins Leka II, Kronprins av Albanien, med Fröken Elia Zaharia, som genom förmälningen upphöjdes till Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Elia, Kronprinsessa av Albanien. Kronprinsen är son till exilkonungen Hans Majestät Konung Leka I, Konung av Albanien och sonson till Hans Majestät Konung Zog I, Konung av Albanien.

Konung Zog I kördes på porten år 1939 av den vederstygglige fascistiske diktatorn Mussolini vilken nämnda år lät ockupera och lägga under sig Albanien. Efter Andra Världskriget upprättade ett mycket elakartat kommunistiskt patrask, under en mördare och människoplågare vid namn Hoxha, en synnerligen hård förtryckarregim. Det albanska folket, som genom den kommunistiska börda som länge legat på folket tillhörde Europas fattigaste, återfick frihetens sötma år 1992 då de kommunistiska svin, som i långliga tider förföljt, förtryck, torterat och mördat, förpassades till historiens stinkande avskrädeshög.

Kronprinsen är nu väl etablerad i det albanska samhällslivet och tjänar på flerfaldiga sätt och genom olika uppdrag den albanska staten. Sedan år 2006 har det Kungliga Residenset i Tirana återbördats till det Albanska Konungahuset och Kronprinsen residerar ock i nämnda residens. Nämnas kan att bröllopsmiddagen hölls i den albanske presidentens officiella residens, en byggnad som tillhör Konungahuset. Tvivelsutan har alltså den monarkistiska tanken ett starkt stöd i landet.


Hans Majestät Konung Zog I, Konung av Albanien.

Det Albanska Konungahuset må vara ungt såsom Konungahus, i det att det uppsteg på tronen först år 1928, men leder sitt ursprung till en uråldrig ätt där Zogu Pascha i slutet av 1400-talet, av den ottomanske sultanen, kallades till guvernör av Mati, ett ämbete som kom att bli ärftligt under ätten. Att det Albanska Konungahuset erkänns såsom ett Furstehus framgår med all tydlig önskvärdhet genom det stora antal höga och furstliga gäster, som bevistade bröllopet i Tirana.


De höga gästerna

Bland höga gäster från regerande Furstehus märktes bland andra hennes Majestät Drottning Sofia av Spanien, Hans Kunglig Höghet Prins Mikael, Prins av Kent med gemål och Hans Kunglig Höghet Prins Vilhelm, Prins av Luxemburg, med gemål.


Brudparet flankerade av Hans Kejserlig Höghet Storfurst Georg, Storfurste av Ryssland, Prins av Preussen, och Hennes Kejserlig Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland.


Prinsen av Preussen, den tyska Kejsartronens och preussiska Konungatronen rättmätige arvtagare, med Hertigen och Hertiginnan av Braganza, den portugisiska Konungatronens rättmätige arvtagare.   

De ännu icke restaurerade Furstehusen representeras talrikt. Bland Furstehusens överhuvuden märktes:

  • Bägge Sicilernas Konungahus: Överhuvudet Hans Kunglig Höghet Prins Karl; Hertig av Castro (not: överhuvudskapet är under dispyt med en annan gren av ätten)
  • Montenegros Konungahus: Överhuvudet Hans Kunglig Höghet Kronprins Niklas II, Kronprins av Montenegro.
  • Portugals Konungahus: Överhuvudet Hans Kunglig Höghet Hertig Duarte Pio, Hertig av Braganza.
  • Preussens Konungahus: Överhuvudet Hans Kejserlig och Kunglig Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Preussen.
  • Rumäniens Konungahus: Överhuvudet Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Margareta, Kronprinsessa av Rumänien (not: Konung Mikael har överlämnat överhuvudskapet till Kronprinsessan).
  • Rysslands Kejsarhus: Överhuvudet Hennes Kejserlig Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland.
  • Serbiens Konungahus: Överhuvudet Hans Kunglig Höghet Kronprins Alexander II, Kronprins av Serbien.

Huset Habsburg lät sig representeras av Hans Kejserlig och Kunglig Höghet Ärkehertig Georg, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern, med gemål. En annan hög gäst utgjordes av Hennes Majestät Kejsarinnan Farah Pahlavi.

Deras Majestäter besökte slottsbygget i Berlin


Deras Majestäter Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, och Drottning Silvia, Drottning av Jämtland framför den pågående återuppbyggnaden av Berlins Stadsslott.

Under det nyss passerade tyska statsbesöket tillhörde slottsbygget i Berlin de platser som Deras Majestäter lät besöka. Slottet, vilket först uppbyggdes under 1400-talet för att sedan genomgå flertaliga på- och ombyggnader, var huvudresidens för Kurfurstarna av Brandenburg, Konungarna av Preussen och Kejsarna av Tyskland. Under Andra Världskriget skadades slottsbyggnaden svårt, dock icke så att det var utom all räddning. Då det kommunistiska patrask, som av tyrannen Stalin sattes att styra över Tysklands östra delar, var fullständigt obildat och historielöst lät den östtyske diktatorn, torteraren och människoplågaren Ulbricht besluta om dess fördärvande och rivande.


Från återuppbyggnaden.

Herr von Boddien, överdirektör i byggets stödstiftelse (ty. Förderverein Berliner Schloss E.V.) en av av dem som efter idogt arbete bidrog till att återuppbyggnaden blev verklighet, förevisade byggplatsen för Deras Majestätet. I detta pekade Herr von Boddien på de stora likheterna mellan Kungliga Slottet i Stockholm och Berlins Stadsslott. Denna likhet är på intet något sätt en slump utan kan ledas till det faktum att slottsarkitekten Nicodemus Tessin var verksam i Berlin innan han, efter den sorgesamma slottsbranden, kallades att leda slottsbygget i Stockholm.

Bygget pågår i god takt och barockfasaden håller nu på att etableras. År 2019 kommer slottet åter att kunna slå upp sina portar varmed Berlins historiska stadskärna till stor del är återställd.

fredag 7 oktober 2016

Det tyska statsbesöket


Deras Majestäter Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, och Drotting Silvia, Drottning av Sverige, flankerade av Hans Excellens Förbundspresident Gauck med hustru Fru Schadt.

Utom vårt Fädernesland torde det icke finnas något annat land än Tyskland där aktningen för vår högaktade Konung och Drottning är större. Orsakerna till detta är flera. Drottningen är barnfödd och till största delen uppvuxen i detta land medan Konungen har otaliga släktband med de tyska Furstehusen. Vidare har handelsförbindelserna med Tyskland, så länge vi har historiska källor, varit mycket fruktsamma och av vital betydelse. Under historien har ock delar av Tyskland, bland annat Pommern, tillhört det Svenska Riket. Att allt detta sätter sina spår är självklart.

Av de stora hyllningar, som vårt högaktade Konungapar vederfarits förstås icke blott hur de högaktas utan och att det tyska folket djupt saknar Monarkin. Må den daga vara nära då Monarkin restaureras i de tyska Förbundsländerna och då Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Preussen, bestiger den Kejsartron, som rätteligen tillhör honom.


Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Preussen, det Preussiska Konungahusets Överhuvud, rättmätig arvtagare till Preussens Konungatron och Tysklands Kejsartron.

Skyldskapet mellan vår högaktade Konung och Prinsen av Preussen är mångfaldigt, vår Konung i femte led och Prinsen i sjätte led. Båda är ättlingar till Kejsar Vilhelm I av Tyskland, Konung av Preussen. Vidare kan båda föra tvenne linjer tillbaka till Drottning Viktoria, Drottning av Storbritannien och Irland, Kejsarinna av Indien, vår Konung i fjärde led och Prinsen i femte och sjätte led. Dessförutan stammar båda från Hertig Fredrik VIII, Hertig av Schleswig-Holstein, vår Konung i i fjärde led, Prinsen i femte led. Utöver detta finnes självklart mångfaldiga ytterligare relationer i äldre led.

onsdag 5 oktober 2016

Om Kyrkans enhet

I slutet av innevarande månad, den 29 oktober, kommer 500 års minnet av den synnerligen viktiga Reformationen att högtidlighållas i Lund. Vid nämnda högtidlighet kommer ett gemensamt uttalande mellan de lutherska och papistiska kyrkogrenarna att undertecknas av Biskop Munib Younan, Biskop över Jordanien och Det Heliga Landet, ordförande i det Lutherska Världsförbundet, samt Biskopen av Rom, den papistiska Kyrkans Överhuvud.


Hans Högvördighet Biskop Munib Younan, Biskop över Jordanien och Det Heliga Landet, Lutherska Världsförbundets ordförande.

Det är glädjande att Kyrkans två olika grenar, i den dumsekulära tid vi nu genomlider, kommer närmare varandra i dialog. Ett viktigt steg i denna utveckling var undertecknandet av Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran år 1999. Även om nämnda dokument icke är alldeles tydligt i alla punkter synes det ändock vara ett steg i rätt riktning. Ur dess 19:e klausul förtjänar följande att citeras:

"Vi bekänner gemensamt att människan för sin frälsning helt och hållet är beroende av Guds räddande nåd. Den frihet som kännetecknar människan i relation till människor och ting i världen är inte en frihet när det gäller frälsningen. Det betyder att hon som syndare står under Guds dom och är oförmögen att själv vända sig till Gud för att söka räddning eller att förtjäna sin rättfärdiggörelse inför Gud eller med egen kraft nå fram till sin frälsning. Rättfärdiggörelsen sker genom nåd allena."

Än återstår dock mycket innan Kyrkans grenar kan förenas. Att alla delar av den papistiska Kyrkan till alla delar i sin praktik lever upp till deklarationen om rättfärdiggörelseläran synes alls icke självklart. Dock må det vara så att rättfärdiggörelseläran icke längre kan betraktas som en grund för Kyrkornas åtskillnad.

Grund för Kyrkornas åtskillnad finns däremot i den beklagliga helgondyrkan - en dyrkan som tilltar - vilken tillämpas av papisterna. I detta sammanhang tål det att åter hänvisa till Luthers ord i de Schmalkaldiska artiklarna. Ur andra delens andra artikel och dess 25:e och 26 klausuler kan följande citeras:

"25) Åkallandet av helgonen är också ett av de missbruk, som höra den yttersta tiden till. Det strider mot den första artikeln och utplånar kunskapen om Kristus. Det är varken påbjudet eller tillrått, och icke finnes det heller något exempel därpå i Skriften. Även om det vore aldrig så värdefullt, vilket det dock icke är, är det tusen gånger bättre att hålla sig till Kristus."

26) Och ehuru änglarna i himmelen bedja för oss – såsom också Kristus själv gör – liksom även de heliga på jorden och kanske också i himmelen, så följer icke därav, att vi skola anropa och tillbedja änglarna och helgonen och dyrka dem med fastor, högtider, mässor, offer, byggande av kyrkor och altare, inrättande av gudstjänster och andra liknande åtgärder och hålla dem för hjälpare i nöden samt tillskriva dem var och en sin särskilda förmåga att hjälpa i olika livslägen, såsom papisterna göra och lära. Ty detta är avguderi; en sådan ära tillkommer nämligen Gud allena."

Notera här att Luther icke drar sig för att beteckna dyrkan av helgon såsom avguderi och således ett brott mot Första Budet.

Den papistiska Kyrkan skall högaktas för att den på flera punkter håller fast vid Ordet på ett sätt som icke många - av tidens nycker fördärvade - evangelisk-lutherska Kyrkor förmått, icke minst våra Fäders egna kära Kyrka. Papisterna står står exempelvis upp vid det självklara att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna. För papisterna är ock det ofödda barnets rätt till liv ett grundläggande fundament som icke tummas på.

Dock, villfarelser som helgondyrkan och den fullständigt oacceptabla dogmen om Biskopen av Roms ofelbarhet ex cathedra omöjliggör den förening av Kyrkorna, som för Kristenheten skulle vara synnerligen värdefull. Ur detta perspektiv synes det något överilat att inbjuda Biskopen av Rom till högtidlighållandet av Reformationen i Lund. 

lördag 1 oktober 2016

Polen står upp för livet

Det är synnerligen glädjande att notera hur Polen nu förbereder en lagstiftning, syftande att skydda det ofödda barnets rätt till liv. Barnamord skall icke längre få förekomma, en självklarhet för varje kristlig människa. Det den Högste skapat får icke människan döda, härom lämnar oss det Femte Budet ett klart och entydigt besked.

Förvisso skriker egocentrerade dumfeminister i högan sky men låt oss hoppas att deras mot människolivet riktade klagan får noll och ingen effekt. Låt oss ock hoppas att någon politiker i vårt land får nog med råg i ryggen att väcka denna viktiga fråga.

Människolivet är okränkbart!