Furstinnan av Asturien förlänad Gyllene Skinnets Orden

Deras Majestäter Konungen och Drottningen av Spanien med Furstinnan av Asturien och Prinsessan Sofia

Denna dag, den 31 oktober, fyller den spanska tronföljerskan Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Leonor, Furstinna av Asturien, Furstinna av Girona, Furstinna av Viana, Hertiginna av Montblanc, Grevinna av Cervera och Fru av Balaguer, tio år. Inför denna högtidsdag har Furstinnan förlänats Spaniens förnämsta orden, det Gyllene Skinnets Orden.

Det kan i detta sammanhang noteras att det i Spanien råder en annan ordning än i vårt eget Fosterland vad gäller förläning av respektive rikes förnämsta orden. I vårt land förlänas Serafimerorden Konungahusets medlemmar vid födseln medan insignierna, av Konungen, fästes vid den som förlänats i samband med dopet. Detta skedde senast vid Hertigen av Ångermanlands dop. I Spanien tilldelas orden tronföljaren i samband med tioårsdagen.

Det spanska ordenstecknet

Det Gyllene Skinnets Orden är en urgammal orden, som redan instiftades år 1430 av Filip den gode, Hertig av Burgund. Genom Burgunds upptagande i det Habsburgska väldet kom suveräniteten över denna orden under den spanska grenen av Huset Habsburg. Såsom ett resultat av det spanska tronföljdskriget kom orden att delas i två grenar, den spanska grenen, med Konungen av Spanien såsom suverän, och den österrikiska grenen, med ättens Habsburgs Överhuvud såsom suverän.

Bland innehavare av den spanska grenen av det Gyllene Skinnets Orden finner vi vår egen högaktade Konung, Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, vilken förlänades denna orden år 1983.

Suverän för den österrikiska grenen är för närvarande Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Karl, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern.

Ärkehertig Karl, till höger, vid en ordensceremoni iförd Gyllene Skinnets halskedja

Vänsterpartiets sanna jag avslöjat

Det före detta kommunistpartiet, nu kallat vänsterpartiet, med dess ilskne och för största oförskämdhet beryktade ledare, herr Sjöstedt, i spetsen sparar ingen möda på att söka framställa sig såsom ett rumsrent parti och vill på alla sätt inpränta bilden av att det har en plats i politikens finrum. Ibland avslöjas dock partiets sanna jag i form av ett människofientligt och kallhamrat kommunistiskt ursprung.

Således har det före detta kommunistpartiet förliden helg, på ABF-huset i huvudstaden, deltagit i ett kommunistiskt rådslag tillsammans med den högröda, extremkommunistiska och människovärdes föraktande sekten socialistiska partiet, ett parti vars främsta förebild utgörs av den avskyvärde revolutionären Trotskij, en av folk- och barnamördaren Lenins främsta hantlangare och en person ansvarig för mord på tiotusentals människor och tortyr av än fler. Med detta avskyvärda revolutionära kommunistiska pack, benämnt socialistiska partiet, sätter sig det före detta kommunistpartiet, nu kallat vänsterpartiet, i samråd för att rådpläga om samverkan. Man tar sig för pannan!

Det anmärkningsvärda är att medverkan rådslaget med det kommunistiska packet, benämnt socialistiska partiet, tvivelsutan sker på direkt initiativ av det före detta kommunistpartiets ledning. På annat sätt kan icke tolkas att såväl partisekreteraren, herr Etzler, såsom chefen för utvecklingssekretariatet, herr Hörnquist, deltog i mötet med det kommunistiska packet, benämnt socialistiska partiet.

Om statsministern har något råg i ryggen, vilket dessvärre synes tveksamt, bör han ofördröjligen och prompt avbryta allt organiserat med det före detta kommunistparitet, kallat vänsterpartiet. Respekten för folkstyret och dess människoälskande principer kräver detta. 

Inför instundande Allhelgonahelg

Nu stundar Allhelgonahelgen, en helg då var och en bör ägna en tanke åt nära och kära som lämnat detta förgängliga jordeliv. Ävenledes bör vi betänka vår egen oundvikliga hädangång. Många aktar ock den instundande helgen åt det den är ägnad för, all heder åt dessa.

Vad värre är att nämnda helg under senare år allt mer kommit att solkas och fördärvas av så kallat "Halloweenfirande". Detta vederstyggliga "firande" har utan allt tvivel hedniskt ursprung och har allt mer kommit att innehålla inslag, som måhända av de aningslösa deltagarna i dessa förkastliga dumheter anses oskyldiga, men som för tankarna till dyrkande av den onde. Att varningens finger måste höjas mot denna aningslöshet.

Värst av allt är att den yngre generationen, ja ibland barn vilka icke ens uppnått skolåldern, tubbas att delta i dessa fullständigt okristliga och i grunden djupt avskyvärda hednakonster. Barn kläs av oansvariga föräldrar ut i kostymer avsedda att likna djävulens hantlangare.

Ingen synes reagera mot detta vedervärdiga spektakel. Samhälle och skolar närmast uppmuntrar osmakligheterna och någon större protest från vår Kyrka kan icke noteras. Vilken feghet!

Från detta Forum bespottas det vederstyggliga Halloweenspektaklet på det högsta! 

Konungen bestört

Hans Majestät Konungen

Med anledning av illdåden i Trollhättan låter Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, uttala följande:

"Sverige är i chock. Det är med stor bestörtning och sorg som jag och min familj har mottagit beskedet om händelserna i Trollhättan. Våra tankar går till de drabbade och anhöriga, till de offer som nu vårdas under kritiska förhållanden, samt till de elever och anställda på skolan som nu behöver allt stöd.”

Det är icke svårt att högeligen och till fullo dela Konungens bestörtning och sorg över det fruktansvärda och djupt avskyvärda dåd, som denna morgon begicks av en missdådare och vettvilling i Trollhättan. Tanken går självfallet ock till de som själva eller vars nära och kära drabbats.

Länge har vårt land förskonats från vanvettiga dåd av nämnda slag. Än en gång visar sig vår stora och ofattbara naivitet. Att icke med lås och bom skydda skolor där våra barn - hela vårt lands framtid - tillbringar en stor del av dagen är oansvarigt. Oansvarighetens riddare, med den tafflige statsministern i spetsen, gömmer sig bakom mantran om hur ovanliga ifrågavarande slag av illgärningar är, ja så ovanliga att de egentligen icke inträffar. Ändock har vi idag noterat att det faktiskt inträffat, sic!

Våra grannländer har drabbats, länder i Europa har drabbats, Förenta Staterna drabbas. Utifrån detta leder varje rationell och logiskt tanke till slutsatsen att ock vårt land skulle kunna drabbat. Ändock har vi låtit skolornas dörrar står vidöppna och icke heller har vi låtit städsla någon vaktpersonal. Och detta i ett land där naiviteten inför risker och faror kostat livet på en statsminister och en utrikesminister.

Man tar sig för pannan!

Hertiginnan av Värmland i välsignat tillstånd

Deras Kungliga Högheter Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland, och Prinsessan Sofia, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Värmland

Deras Kungliga Högheter Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland, och Prinsessan Sofia, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Värmland, låter genom Hovet kungöra den stora glädjen att Prinsessan är i välsignat tillstånd. Nedkomsten är beräknad att äga rum under april månad nästkommande år.

Tronföljden stärks nu allt mer. När Konungen uppsteg på tronen fanns blott Hertigen av Halland i tronföljden. Denna dag finnes 6 arvsberättigade och om den Högste vill kommer detta antal att inom loppet av drygt ett halvt år utökas till 8 arvsberättigade. Vårt Konungahus är åter talrikt!

Glädjen över denna kungörelse delas högeligen av detta Forum. Vi ber nu till den Högste att allt ska gå väl!

Tafflighetens pris

Så har då den så kallade Decemberöverenskommelsen nått vägs ände varigenom det politiska taskspelets temperatur åter kommer att stiga. Det må vara att nämnda överenskommelse, vilken till sin natur blott är en icke-signerad viljeyttring vilken icke äger den minsta laga kraft och än mindre fäst i konstitutionen, var nödtvungen i den brydsamma politiska situation, som skapades då vår taffliga regerings statsverksproposition föll förlidet år.

Det som sedan skett är att regeringen i  näst intill varje ärende givit uttryck för största tafflighet och oduglighet. Statsrådsberedningen har förvandlats till ett tafflighetsministerium. En synnerligen oskicklig utrikesminister, i total avsaknad av diplomatisk färdighet, höll fullständigt på att ruinera Rikets förbindelser med hart när en halv världsdel, något som endast kunde rättas genom Konungens ingripande efter hemställan från nämnda oskickliga minister.

Trots sin minoritetsställning i Riksdagen har statsminister, den taffligaste statsminister Riket någonsin ägt, valt icke fästa minsta uppmärksamhet på tillkännagivanden vilka en majoritet i Riksdagen står bakom. Självfallet har detta svekfulla förfarande kraftigt försvagat den lösa och på intet sätt bindande viljeyttring, som går under namnet Decemberöverenskommelsen.

Slutligen har regeringen försatt sig i något som närmast kan liknas med en gisslansituation gentemot det före detta kommunistpartiet och dess ilskne och för största oförskämdhet beryktade, herr Sjöstedt, en vederstygglig extremsocialist. Det före detta kommuistpartiet, vilket på det ekonomiska området kännetecknas av slöseri och lättsinnighet, har givits ett synnerligt stort inflytande över den statsverksproposition, som nu ligger på Riksdagens bord.

Det är således icke att förvånas över att ifrågavarande lösa viljeyttring nu övergives. Skulden ligger helt och hållet hos den tafflige statsministern och hans djupt oskickliga ministär. Hade regeringen agerat skickligare och fäst uppmärksamhet på Riksdagens vilja samt stängt dörren framför näsan på den ilskne och för största oförskämdhet beryktade herr Sjöstedt hade situationen sannolikt varit annorlunda.

Minnesvärd dag - 25 år sedan Tyskland enades

Från glädjescenerna vid återföreningen

Den 3 oktober 1990 enades åter Tyskland. En långt historiskt skeende, som tog sin början vid den olycksaliga och fullständigt onödiga så kallade novemberrevolutionen 1918 och som via den dekadenta Weimarrepubliken ledde in i det nationalsocialistiska tyranniet, vilket i landets östra delar sedermera kom att ersättas av kommunistiskt och stalinistiskt tyranni, kom därigenom till sin ände.

Grunden för den tyska tragedin var den så kallade novemberrevolutionen 1918 då tusen år av kontinuitet sopades bort på ett ögonblick. Genom de tyska Monarkiernas fall förlorade Tyskland sin ryggrad. Vägen mot avgrunden öppnades genom republikanernas dekadens och den instabilitet, som följde i dess spår där hyperinflationen blott var ett av många exempel. Republiken beredde på detta sätt vägen för mörkrets furste, tyrannen Hitler.

Hade Monarkin bevarats och säkrats inom konstitutionella former med sann maktdelning hade förra seklets historia kommit att gestalta sig på ett helt annat sätt. Europa hade då kunnat förskonats från både människofientlig nationalsocialism och avskyvärd kommunism.

Hans Kejserlig och Kunglig Höghet Prins Louis Ferdinand, Prins av Preussen

Förvisso var, i den rådande situation, Kejsarens abdikation nödtvungen. Rikskanslern, Prins Maximillian av Baden, vilken tillträdde för på dagen 97 år sedan den 3 oktober 1918, hade en synnerligen god avsikt att låta uppsätta Kejsarens sonson, Prins Louis Ferdinand, på tronen. Härigenom hade historien kunnat ta en vändning då Tyskland då skulle fått en synnerligen duglig Kejsare.

Före detta tysk Arvprins hädangången

Hans Kunglig Höghet Prins Fredrik Vilhelm, Prins av Preussen (1939-2015)

Det preussiska hovet låter kungöra att Hans Kunglig Höghet Prins Fredrik Vilhelm, Prins av Preussen gått hädan i en ålder av 76 år. Prinsen var intill dess han ingick ett morganatiskt äktenskap år 1967 nummer två i ordningen i den preussiska och tyska tronföljden efter sin fader Hans Kejserlig och Kunglig Höghet Prins Louis Ferdinand, Prins av Preussen. Om historien haft en annan gång kunde således Prinsen ha varit Tysk Kejsare.

Prinsen med sin farfaders fader, Hans Kejserliga och Kungliga Majestät Kejsar Vilhelm II, Tysk Kejsare, Konung av Preussen

Prinsen var en aktad historiker med en ymnig produktion rörande Preussens historia. Prinsens sista verk "Friedrich der Große. Vom anständigen Umgang mit Tieren" (sv. "Fredrik den Store, Om anständig behandlnig av djur"), som utkom år 2012, behandlar Konung Fredrik II stora intresse för djur och djuskydd.